Grundläggande budget och hushållning
Vill du få bra koll på dina pengar är det smart att göra en planering eller en hushållsbudget. I budgeten skriver du ner de kostnader och inkomster du har varje månad.
Vi kommer att ge dig en bra översikt och möjlighet att fundera på om det är något du kan ändra på för att förbättra din ekonomi. Vi kommer att gå igenom hur man gör en budget och avsluta med sju steg för att nå dina ekonomiska mål.
Senast uppdaterad 8 januari 2024.
Coronapandemin har lett till större osäkerhet och med stigande inflation är det många som vill hantera sin privatekonomi på ett sätt som gör att de har bättre koll. För att vara beredd för en period av osäkerhet som arbetslöshet är det viktigt att ha en sparbuffert men hur ska det gå till när alla räkningar ska betalas?
Svaret är en budget.
Vad är en budget?
En budget är en plan för varje krona du har. Det kanske inte låter spännande eller glamoröst, men det representerar mer ekonomisk frihet och ett liv med mindre stress. Så här gör du för att upprätta en.
Hur du budgeterar pengar
- Lägg ihop inkomst efter skatt (exempelvis lön, studiemedel eller a-kassa) med eventuella bidrag (exempelvis bostadsbidrag och barnbidrag) för att få fram den disponibla inkomsten, det vill säga de pengar du har att röra dig med varje månad.
- Prova 50/30/20-regeln som en enkel budgetram. Räkna med upp till 50 procent av din inkomst för behov. Lämna 30 procent av din inkomst till önskemål. Avsätt 20 procent av din inkomst till sparande och skuldåterbetalning.
- Samla sedan utgifterna. Försök att kategorisera dem i ovanstående fack för att lättare se vilka du eventuellt kan spara in på.
Använd din banks digitala verktyg för att få koll på alla småutgifter, det handlar ofta om mer pengar än man tror. Har du flera konton kan du ta hjälp av Excel för att samla allt på ett ställe.
Att ha en budget hjälper dig att känna att du har kontroll över dina pengar. Du kan lägga undan pengar för stora räkningar när de dyker upp och planera besparingar för att uppnå dina långsiktiga mål.
Om summan av utgifter är mindre än summan av inkomster är du mer eller mindre på rätt spår ekonomiskt. Om utgiftssumman är högre än inkomstsumman måste du prioritera dina utgifter innan du kan göra några besparingar.
Om summan av dina utgifter till exempel är 1 500 kronor mindre än din inkomst betyder det att du har 1 500 kronor extra varje månad att sätta in i sparande eller i ett långsiktigt mål. Om summan av dina utgifter är 1 500 kronor mer än din inkomst varje månad kan du ha svårt att klara av att betala en del av dina räkningar. För att komma tillbaka på rätt spår kan du börja med att bestämma vilka önskemål du kan skära ner på.
Välj en budgetmall
Varje budget måste täcka alla dina behov, en del av dina önskemål och (detta är viktigt) besparingar för nödsituationer och framtiden. Behöver du hjälp att få koll på din ekonomi kan du använda dig av Konsumentverkets budgetkalkyl.
Följ dina framsteg
Dokumentera dina utgifter i Excel, det finns många mallar att använda.
Automatisera ditt sparande
Automatisera så mycket som möjligt så att de pengar du har avsatt för ett visst ändamål kommer dit med minimal ansträngning från din sida. Idag är det väldigt enkelt att sätta upp autogiro för dina behov eller automatisk betalning av e-fakturor. Vi rekommenderar också att du med automatik, så fort lönen kommer in på kontot, för över pengar till ett högräntekonto eller andra investeringar. En ansvarstagande partner eller en stödgrupp på nätet kan också vara till hjälp, så att du hålls ansvarig för val som spränger budgeten.
Se över din budget vid behov
Dina inkomster, utgifter och prioriteringar kommer att förändras med tiden. Justera din budget i enlighet med detta, men ha alltid en budget.
Tänk på din budget över hela året. En del månader kommer flera större räkningar och andra månader kanske ingen räkning alls. Gör en årsöversikt så vet du ungefär när olika räkningar och kostnader dyker upp. Då får du bättre koll på vilka månader som är de dyraste under året. Det kan även tillkomma en del andra kostnader som är bra att vara förberedd på, till exempel julklappsinköp eller födelsedagar.
Börja med att fastställa din inkomst efter skatt och ta sedan pulsen på dina nuvarande utgifter. Till sist tillämpar du budgetprinciperna 50/30/20: 50 procent till behov, 30 procent till önskemål och 20 procent till besparingar och skuldåterbetalning.
Nyckeln till att hålla en budget är att följa dina utgifter regelbundet så att du kan få en korrekt bild av vart dina pengar tar vägen och vart du skulle vilja att de gick i stället. Så här kan du komma igång:
- Kontrollera dina kontoutdrag.
- Kategorisera dina utgifter.
- Håll din spårning konsekvent.
- Utforska andra alternativ (jämför leverantörer).
- Identifiera utrymme för förändring.
Gratis kalkylblad och mallar på nätet kan göra budgeteringen enklare.
Börja med en ekonomisk självbedömning. När du vet var du står och vad du hoppas kunna åstadkomma väljer du ett budgetsystem som fungerar för dig.
Prova en enkel budgetplan
Testa 50/30/20-budgeten för att få kontroll på dina pengar. I den lägger du ungefär 50 procent av dina pengar efter skatt på nödvändigheter, högst 30 procent på önskemål och minst 20 procent på sparande och skuldåterbetalning. Behöver du lära dig mer om procent? Läs mer om hur du räknar ut procent.
Fördelen med den här planen är att den är enkel. På sikt kommer den som följer riktlinjerna att ha en hanterbar skuld, utrymme för att unna sig något då och då och besparingar för att betala oregelbundna eller oväntade utgifter och gå i pension på ett bekvämt sätt. Koppla det med de sju stegen längre ner i artikeln för en riktigt bra strategi att lyckas.
Avsätt upp till 50 procent av din inkomst för behov
Nödvändiga utgifter (behov) är utgifter som du måste betala varje månad oavsett vad som händer. Dessa utgifter kan svänga lite från månad till månad, men för det mesta är de desamma. Ett exempel på en ojämn fast utgift är din elräkning eftersom den varierar månad till månad. För att beräkna genomsnittet för en ojämn utgift, titta på dina räkningar från det senaste året, lägg ihop månadsbeloppen och dela summan med 12. Använd genomsnittet för att skapa din budget. Vanliga behov är till exempel:
- Bolån, hyra och/eller fastighetsskatt
- Hushålls- och matvaror
- Räkningar för viktiga tjänster (Internet, mobiltelefoni, el, vatten, värme osv.)
- Transportkostnader (billån/leasingavgift, fordonsförsäkring, drivmedel osv.)
- Sjukförsäkring
- Betalning av studielån
- Personliga hygienartiklar
- Kläder och skor
Om dina absolut nödvändiga utgifter överskrider 50 procent kan du behöva ta till ”önskemålen” i din budget under en tid. Det är inte världens undergång, men du måste anpassa dina utgifter.
Även om dina nödvändigheter ligger under 50 procent-gränsen är det smart att se över dessa fasta utgifter då och då. Du kanske hittar ett bättre mobilabonnemang, en möjlighet att omförhandla ditt lån eller en billigare bilförsäkring. Det ger dig mer att arbeta med på andra områden.
Lämna 30 procent av din inkomst för önskemål
Det kan vara svårt att skilja på behov och önskemål. I allmänhet är behoven dock nödvändiga för att du ska kunna leva och arbeta. Typiska önskemål är till exempel:
- Underhållning som filmer, konserter, böcker, tidskrifter och video- och musikstreamingtjänster.
- Rekreation som hobbyer/hobbyartiklar, resor, videospel och nöjesparker.
- Medlemskap i gym
- Restaurangbesök, snacks och godis
- Gåvor
Det är inte alltid lätt att bestämma sig. Är ett medlemskap i ett gym ett önskemål eller ett behov? Vad sägs om ekologiska matvaror? Besluten varierar från person till person.
Om du är angelägen om att komma ur skuldsättningen så snabbt som möjligt kanske du bestämmer dig för att dina önskemål kan vänta tills du har några besparingar eller dina skulder är under kontroll. Men din budget bör inte vara så stram att du aldrig kan köpa något bara för skojs skull.
Varje budget behöver både svängrum (du kanske glömde bort en utgift eller en utgift var större än du räknat med) och pengar som du har rätt att spendera som du vill.
Din budget är ett verktyg för att hjälpa dig, inte en tvångströja som hindrar dig från att njuta av livet, någonsin. Om det inte finns några pengar för nöjen är det mindre troligt att du håller dig till din budget – och en bra budget är en budget som du håller dig till.
Lägg 20 procent av din inkomst på sparande och skuldåterbetalning.
Använd 20 procent av din inkomst efter skatt för att lägga undan något för det oväntade, spara för framtiden och betala av skulder. Se till att du tänker på den större ekonomiska bilden; det kan innebära att du måste växla mellan sparande och skuldåterbetalning för att uppnå dina mest angelägna mål.
Om pengarna inte räcker
Det kan kännas jobbigt att be om hjälp, men det är viktigt att du snabbt tar tag i situationen. Du är inte ensam och det finns hjälp att få.
Ett första steg kan vara att ta kontakt med budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Där kan du kostnadsfritt få hjälp med att få en överblick över din ekonomi och praktiska tips. Läs mer på Konsumentverkets webbplats.
Sju steg för finansiell ro
Många experter rekommenderar att du försöker bygga upp flera månaders omkostnader. Vi föreslår att du börjar med en nödfond på minst 7 500 kronor (tillräckligt för att täcka små nödsituationer och reparationer) och bygger därifrån.
Du kan inte ta dig ur skulderna utan ett sätt att undvika mer skulder varje gång något oväntat inträffar. Och du kommer att sova bättre när du vet att du har en ekonomisk buffert. Lär dig mer om sparande och om ränta på ränta-effekten.
Betala av dina fordon, kreditkort och andra skulder utom bostaden. Börja med att lista alla dina skulder (utom ditt bolån). Sätt dem i ordning efter saldo från minsta till största – oavsett räntesats. Betala minimala avgifter på allt utom på den minsta skulden. Fokusera allt på den skulden. När den är borta, ta beloppet och för över det på den näst minsta skulden och gör minimala betalningar på resten. Det är det som kallas för snöbollseffekten, och du kommer att använda den för att slå ut dina skulder en efter en. Du kommer också känna dig nöjd när du kan stänga en skuld för gott.
Du har betalat av dina skulder! Du behöver inte sakta ner nu. Ta pengarna du la på dina skulder och bygg upp en fullt finansierad nödfond som täcker 3-6 månaders utgifter (dina behov). Detta skyddar dig mot livets större överraskningar, som att förlora jobbet eller att din bil går sönder, utan att du glider tillbaka till skuldsättning.
Nu kan du flytta ditt fokus från skulder och ”vad händer om” och börja se framåt. Det är nu du börjar investera 15 procent av din bruttoinkomst regelbundet till din pension. För om du fortfarande arbetar vid 67 års ålder ska det vara för att du vill, inte för att du måste.
I det här steget har du betalat av alla skulder (utom bostaden) och börjat spara till pensionen. Därefter är det dags att spara till dina barn, även om vi i Sverige inte behöver betala för högre utbildning kanske du vill ge dina barn något när de blir myndiga, kontantinsats till första lägenheten eller en bil. Vi rekommenderar ett regelbundet sparande i en kapitalförsäkring.
Ditt bolån är det enda som står mellan dig och fullständig skuldfrihet. Kan du föreställa dig ditt liv utan någon låninbetalning för din bostad? Alla extra pengar du kan lägga på ditt lån kan spara dig tiotusentals (eller till och med hundratusentals) kronor i ränta.
Vet du vad människor utan skulder kan göra? Allt de vill! Det sista steget är det roligaste. Du kan leva och ge som ingen annan. Fortsätt att bygga upp förmögenhet och bli oförskämt generös, samtidigt som du lämnar ett arv till dina barn och deras barn.